1177
Vad gäller?
Man har rätt att klaga
Som patient inom hälso- och sjukvården har man rätt att bli bemött med respekt och få begriplig information om hälsotillstånd och om de undersökningar och behandlingar som föreslås. Man ska få en bra vård av god kvalitet.
Om man inte är nöjd med den vård som man fått eller är missnöjd med bemötandet, har man rätt att klaga och lämna synpunkter. Det kan gälla allt från mindre problem till svåra situationer som har lett till bestående skador eller dödsfall. Man kan också göra en anmälan som syftar till att få verksamheten att fungera bättre.
Det finns flera olika instanser att vända sig till med klagomål. Det kan vara bra att be om skriftligt svar när man klagar för att i lugn och ro läsa svaret och undvika missförstånd.
Klaga direkt hos vårdpersonalen
Det är bra att i första hand vända sig direkt till den läkare eller annan vårdpersonal som har utfört undersökningar och behandling. Ofta kan rena missförstånd och oklarheter redas ut på det sättet och minska risken för att det händer igen. Man kan också alltid vända sig till chefen vid den enhet där man fått vården, till exempel verksamhetschefen på en ortopedmottagning.
När det gäller kommunal hälso- och sjukvård som till exempel hemsjukvård vänder man sig till den medicinskt ansvariga sjuksköterskan, även kallad MAS, i kommunen.
Vad som är landstingsdriven och kommunal vård skiljer sig i olika delar av landet. Man kan fråga sin kommun eller landstinget om vem som ansvarar för vården. Oftast ansvarar kommunen för enklare hemsjukvård medan landstinget sköter mer avancerad sjukvård i hemmet.
Patientnämnden
Tar emot klagomål
En instans som man kan lämna synpunkter till är patientnämnden, som ibland kallas förtroendenämnd. Patientnämnden ska bidra till hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården.
Nämnden ska finnas i alla landsting för att ta emot klagomål och synpunkter på bland annat bemötande, diagnos, medicinering, avgifter, sekretessfrågor och vårdgaranti. I nämnden sitter politiker medan det är tjänstemän som handlägger klagomålen. Nämndens politiker och tjänstemän har tystnadsplikt.
Patientnämnden är fristående från hälso- och sjukvården och det kostar inget att vända sig dit med frågor eller klagomål.
Förutom hälso-och sjukvård ingår i patientnämndens verksamhetsområde också tandvård som bedrivs av landstinget och privattandvård som finansieras helt eller delvis av landstinget.
Dessutom ingår hälso- och sjukvård som bedrivs av kommuner, eller enligt avtal med kommuner, och den allmänna omvårdnad enligt Socialtjänstlagen som man får i samband med sådan hälso- och sjukvård.
Av patientnämnden kan man till exempel få hjälp med
- information som man behöver för att kunna ta tillvara sina intressen i hälso- och sjukvården
- kontakter med vårdpersonal
- att hitta till rätt myndighet
- att rapportera iakttagelser och avvikelser som man reagerat på till vårdgivare och vårdenheter.
Både muntliga och skriftliga klagomål utreds
Man kan både ringa och skicka in skriftliga klagomål till patientnämnden. Tjänstemännen ser till att få klagomålen utredda eller att rätt instans kopplas in.
Patientnämnden har inte befogenheter att avgöra om sjukvårdspersonalen begått något fel eller inte. Det är i stället en fråga för verksamhetsansvariga eller myndigheter som Inspektionen för vård och omsorg, IVO.
Kontaktuppgifter till patientnämnden ska finnas där du fått vård och på landstingens egna webbplatser.
Stockholms län
Här kan du kontakta patientnämnden i Stockholms län
IVO - inspektionen för vård och omsorg
Bevakar kvalitet och säkerhet
Inspektionen för vård och omsorg, IVO, är en tillsynsmyndighet för bland annat hälso- och sjukvården. De har till uppgift att granska att man får vård som är säker, har god kvalitet och att den utövas enligt lagar och föreskrifter. Tidigare ingick detta i Socialstyrelsens uppgifter. Ansvaret för att det bedrivs god och säker vård och omsorg ligger hos huvudmännen och dess verksamhet.
Till IVO kan man anmäla om man råkat ut för en vårdskada eller upplevt brister i patientsäkerheten i samband med vård eller behandling inom hälso- och sjukvården eller tandvården.
IVO utreder händelsen men tittar inte bara på hälso- och sjukvårdspersonalens agerande utan ser på helheten, vad det var som blev fel och varför. De bedömer också vad som är viktigt att åtgärda för att inte samma händelse ska ske igen.
En anmälan kan leda till att IVO riktar kritik mot berörd vårdcentral, sjukhus, tandläkarmottagning, äldreboende eller mot hälso- och sjukvårdspersonal. IVO kan också ställa krav på att vårdgivaren vidtar åtgärder för att liknande händelser inte ska ske igen.
Alla som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen, oavsett om de arbetar i kommun, landsting eller i ett privat vårdföretag, kan anmälas.
IVO utreder som regel inte händelser som hände för mer än två år sedan och ett beslut från IVO kan inte överklagas.
Både anmälan till IVO och deras beslut är offentliga handlingar som alla som vill, kan läsa. Patientjournaler och andra liknande handlingar som ingår i utredningen, omfattas däremot av sekretess.
Anmälningar av händelser som kan vara brottsliga överlämnas till polisen. Det kan till exempel handla om att sjukvårdspersonal anklagas för sexuella övergrepp eller misshandel.
Om IVO bedömer att någon hälso- och sjukvårdspersonal visat sig klart olämplig i sitt yrke, görs en särskild utredning om det. Den utredningen kan bland annat leda till att IVO ansöker om att återkalla personalens legitimation till Hälso- och Sjukvårdens Ansvarsnämnd (HSAN).
IVO handlägger också lex Maria ärenden där vårdgivaren anmält händelser som har eller hade kunnat ge en allvarlig vårdskada samt lex Sarah ärenden dvs. rapporterade missförhållanden eller risker för missförhållanden inom socialtjänstens område.
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
HSAN är en statlig, domstolsliknande myndighet som prövar så kallade behörighetsfrågor avseende legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.
Det är bara IVO, Justitieombudsmannen och Justitiekanslern som kan göra anmälningar till HSAN. Ansökan om ny legitimation, ny behörighet och prövotid kan göras av den yrkesutövare som saken gäller
HSAN kan pröva och besluta om
- att återkalla legitimationen från den läkare eller sjuksköterska som har misskött sitt arbete
- att utfärda prövotid, vilket innebär att läkaren eller sjuksköterskan måste stå under uppsikt i upp till tre år, samt att en särskild plan upprättas under den tiden
- att begränsa eller dra in en läkares rätt att skriva ut läkemedel.
Ytterligare sätt att klaga
Polis, patientorganisationer och politiker
Om man anser att ett brott har begåtts inom vården kan man göra en polisanmälan. Anmälan kan till exempel gälla vållande till annans död. I Sverige är det mycket ovanligt att sådana anmälningar leder till åtal och fällande dom, eftersom det i brottslagstiftningen krävs så kallat uppsåt eller grov oaktsamhet för att kunna bestraffas.
Patientorganisationer kan ibland hjälpa till med hanteringen av ärenden som rör klagomål. De kan i vissa fall bedöma vilken instans det är bäst att framföra sina klagomål till och även hjälpa till med att skriva en anmälan.
Diskrimineringsombudsmannen, DO, arbetar mot diskriminering. Om man anser sig osakligt särbehandlad utifrån kön, könsidentitet, könsuttryck, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning, kan detta anmälas till DO.
Det är alltid möjligt att framföra klagomål till de sjukvårdspolitiker som har det politiska ansvaret i ett landsting eller en kommun.
Patientombudsmän
I några landsting finns särskilda patientombudsmän, som ibland även kallas patientombud eller patientvägledare.
Om man till exempel känner sig illa bemött eller på annat sätt är missnöjd med vården kan man kontakta dem. Patientombudsmannen kan hjälpa till och hänvisa vidare om man inte är nöjd med svaret eller bemötandet efter att man först har vänt sig direkt till sjukvårdspersonalen.